Volvo historia

1924 träffades ekonomen Assar Gabrielsson och ingenjören Gustaf Larsson på en kräftskiva i Stockholm. På denna fest bestämde de att gemensamt efterforska om möjligheten att starta en svensk biltillverkning.

1925 var skisserna och ritningarna och de ekonomiska kalkylerna klara.

1926 tillverkades de första Volvobilarna i en provserie, nio stycken öppna och en täckt, på nio månader klarade man att ta fram dessa provbilar.

1927 Den 14  april lämnade den första serietillverkade bilen fabriken i Göteborg, den hette ÖV4, vilket stor för öppen vagn med 4 cylindrar. Den fick tidigt smeknamnet ”Jacob”. Bilen hade en 4-cylindrig motor på 28 hk, hade stela axlar fram och bak och likande mycket de amerikanska bilarna från samma tid. Även en täckt vagn, PV4  (Person-Vagn 4 cylindrig) tillverkades parallellt med ÖV4 och denna bil blev populärare än sin öppna kollega.

Man producerade totalt 297 st bilar detta första år.

Bild

1928 Startade man produktionen av 200 stycken modernare täckta vagnar, Volvo special, dessa var något längre och hade en något mer modern formgivning. Bla var bakrutan ej längre oval utan rak, längre motorhuv med fler gälar, större strålkastare, rundare form på taklinjen, smidigare vindrutestoplar samt smäckrare linjer på dörrsidorna. Vidare fanns det nu grå färg med svart tak att tillgå samt kofångare som var en nyhet. Denna special fanns också i en annan version, där basktycket på bilen hade en stor skåpvagnsdörr. Den var avsedd för handelsresande.

De utvändiga klädslarna fanns i pegamoid blått, grått och svart. Det fanns åtta olika tygklädslar invändigt (flesta gråa i sin nyans) och mot tillägg kunde man få läderklädsel upp till fönster o dörrar och även framhjulsbromsar

Man introducerade också detta år den första lastbilen, Lastbil Typ 1.

Volvo tillverkade fram till mitten på 1929 205 stycken Öppna vagnar ÖV4, 443 exemplar av den täckta vagnen, PV4 och 251 stycken av special. 70 bilar levererades som pickup och 27 levererades som enbart chassin.

Totalt tillverkades  996  fyrcylindriga personvagnar fram till  mitten på 1929,

1929 Den 23 april 1929 presenterade Volvo nästa vagn, PV 651. PV stod för personvagn, 651 för 6 cylindrig och  5 sitsig i första serien. Modell PV 650 var samma bil utan kaross, bara som leveranschassi. Växellådan var en treväxlad amerikansk Werner Gear Corporation.

Pv 651 var både längre och bredare än sina föregångare. Med denna bil kunde Volvo etablera sig på taximarknaden. Detta år visade också Volvo för första gången en blygsam vinst.

1930 Övertog Volvo själva de lokaler som tidigare hyrts och man köpte också in aktiemajoriteten i Penta som tillverkade bilmotorerna.

Stärkta av det positiva mottagandet av PV 651 presenterade Volvo 7 sistiga modeller i mars 1930, TR671 och TR672. TR stod för trafikbil, 6 cylindrar, sju passagerare modell 1 och 2. Dessa bilar hade en förlängd ram och vikbara extrastolar i bak.

I augusti 1930 presenterades nästa modell PV652, vars nyheter bla var hydrauliska bromsar, ny strombergförgasare (tidigare solex) inuti hade framsäterna förbättrats, tändning o gasreglage flyttats från ratten och en elektrisk bensinmätare hade monterats.

Försäljningen under året blev totalt 1998 bilar.

1931 Presenterades en ny 2 dörrars cabriolet enligt patent Kellner. Dessa tillverkades i Tyskland. Bilen var mycket generöst och lyxigt utrustad. Samtidigt hade man även en fyrdörrars cabiolet, med en annorlunda rundare kylare. Troligtvis fanns det ytterligare en cabriolet detta år, den torde haft ombyggda motorhuvssidor. Man köpte in ca 27 stycken cabrioletbilar, tyvärr blev de ingen försäljningssuccè.

Taxibilarna TR 673 och TR 674 lanserades, där 673 hade mellanruta för stadstrafik och 674 som var landsortsbilen med fällbara framstolar.

Försäljningen 1931 uppgick till11869 vagnar, något färre än året innan.

1932 I början på året ändrades den 6 cylindriga motorn volym till 3366 cc, vilket innebar en effekt på 65 hk, man böt även ut växellådan från en fyrväxlad till en treväxlad med synkronisering på växel två och tre samt frihjul. Man böt öven bränslepupen från ett vacumsystem till ett AC system med membran.

Försäljningen uppgick till 2448 vagnar, varar de flesta var lastvagnar.

1933 I maj 1933 hade Volvo producerat och levererat 10 000 vagnar sedan starten. 3800 personbilar, varav 2000 fyrcylindriga och 2800 sexcylindriga samt 6200 lastbilar.

I augusti 1933 presenterades de nya modellerna PV653 standard och PV654 lyx.

Skillnaden mellan bilarna var bla att lyx hade dubbla baklysen, dubbla vindrutetorkare, dubbla reservhjul på framskärmarna , nedfällbart armstöd i baksätet,  kurvstroppar, samt yttre kromade singnalhorn i fronten. Valmöjlighet fanns detta år på träekerhjul som var standard eller de nya stålekerhjulen på 17”.

Modell 653 fanns endast att få i mörkblå färg, 654 fanns i färgerna mörkblå, maroon röd, kastanjebrun.

Under detta år byggdes en projektbil Venus Bilo i ett enda exemplar, denna bil var extrem på många sätt, mycket strömlinjeformad. Den kom aldrig i produktion men bilen kom senare att inspirera senare modeller, framför allt den mytomspunna Cariocan som presenterades 1935.

1934 introducerades ytterligare en serie taxibilar, modell TR675-679. Modell 675 var i chassiform och 676 var en 7-sitsig kaross som Volvo själva kallade för ”Stadsvagnen”. Dessa bilar var 15 cm längre i axelavståndet. Modell 676 var betydligt högre i sin kaross, troligtvis för att klara av stadens höga hattar på den tiden.

677 var det längsta chassiet och hade förlängts med 30 cm, på dessa bygde man två varianter 678 och 679. Båda kallades ”landsortstypen”. 678 hade mellanruta medan 679 saknade sådan.

Försäljningen blev detta år 2984 bilar.

1935 var ett år som innehöll många nyheter. På 600-serien ändrades motorhuv och en grill monterades framför kylaren. Detta år döptes standardmodellen till 658 och lyx för 659.

Den största nyheten i dessa bilar var att EC motorn presenterades, denna gav en motorstyrka på över 80 hk.

Årets höjdpunkt blev strömlijebilen ”Cariocan”. Denna bil var mer teknisk och utseendemässigt mycket mer avancerad än någon tidigare volvobil. Ingenjören som tagit fram bilen hade sneglat en hel del på Chrysler airflow och Hupmobile som året innan presenterats i USA. Bilen var för första gången helt i stål, men hade en pegamoiddel på taket. Bilen var tänkt som en lyxbil  och gjordes enbart i 501 exemplar. Bilen blev svalt mottagen på markanden och det dröjde ända fram till 1938 innan den sista levereades till kund.

Årets försäljning uppgick till 3079 bilar, varav personbilarna stod för 800 vagnar.

1936 i slutet på året presenterade Volvo en ny modell PV 51, ”femettan”. Nu försökte man på allvar konkurrera med de billiga importbilarna. Bilen hade vissa likheter med cariocan , framförallt bakpartiet. För övrigt var modellen sparsamt utrustad och den blev trots enkelheten en försäljningssucce för företaget Volvo.

Under året sålde man 4176 bilar.

1937 släppte Volvo en mer utrustad bil med namnet PV 52. Dessa båda bilar 51 och 52 såldes samtidigt detta år. Bilarna kunde fås i färgerna blått, grått och grönt.

Det såldes totalt 6325 vagnar detta år, varav 1804 var personvagnar.

1938 släpptes en PV 51 special med en större bula på bakpartiet. Även PV 52 kom sedermera i specialutförande. PV 51 o special kunde detta år fås i färgerna mörkblå och beige. Den  blå erbjöd ljusgrått eller gråblått tyg och den beiga hade brun klädsel. PV 52 och special fanns i fyra färger, ljusblått, maroon, ljusgrönt och svart. Inredningen erbjöd en rad olika kombinationer.

Under detta år levererades ett antal chassin för påbyggnad av flak eller skåp, även ett antal vackra cabrioletkarosser skapades av bla Nordbergs karossfabrik i Stockholm. En ny taximodell presenterades, PV 801 och PV 802 som ersatte de gamla droskorna 701-704. De nya bilarna var rundare och hade kraftig v-form i frampartiet.

Totalt sålde man 6665 vagnar, varav 1967 personvagnar under året.

1939 presenterades ytterligare en ny bil i modellerna PV 53, standardmodell med reservhjulet monterat på bakluckan. PV 54,  med reservhjulet i bagaget och en bulig baklucka. PV 55 och Pv 56 var lyxmodellerna och de var mer utrustade. PV 57 var chassiemodellen.  Volvo utvecklade under våren gengasaggregat till ett flertal av sina modeller, under året urbröt kriget och nästan all privatbilism stoppades.

Under året sålde Volvo 7306 vagnar.

1940-1944 Rasade andra världskriget, Volvo levererade i stort sett enbart militära fordon, men samtidigt utvecklade man sina nya modeller PV 60 och den helt nya o revulotionerande PV 444. Bägge dessa bilar presenterades hösten 1944 på mässa i Stockholm.

1946 Fick droskmodellerna en ny motor, typ ED. Volvo började tillverka de första PV 60 exemplaren. Alla dessa bilar hade rattväxel.

1947 kunde Volvo börja leverera sin 444 A-modell, efterfrågan var oerhört stor så man beslöt att vänta med tillverkningen av PV 60 till 1949 och 1950.

1949 PV 60 var redan tidigt en föråldrad förkrigsbil, men den ansågs vara pålitlig men rätt tråkig. Försäljningen gick bra och den fanns även i en leveranschassi, PV 61.

		www.ollesvolvo.se	olle@ollesvolvo.se
		Webbmaster: Torgny Hultqvist	Design och Produktion: TH-Datakonsult